Suecia: Varnar för skadegöraren i potatis

Det är i Kristianstadstrakten i Skåne som skalbaggens larver har upptäckts på några plantor i ett ekologiskt fält. Då koloradoskalbaggen också är en karantänskadegörare i Skåne, Blekinge, Gotland, Halland och Kalmar län så ska de anmälas till Jordbruksverket som nu uppmanar alla som odlar potatis i området att hålla utkik i sina odlingar.

Möjlig etablering

Rapporter om förekomst av koloradoskalbaggar förekommer då och då, framför allt som ilandflutna insekter längs kusterna och i importerad potatis och grönsaker. Men något större utbrott i potatisodling i landet har inte ägt rumt sedan början på 80-talet då vind- och temperaturförhållandena var gynnsamma.

Ur ett rent teoretiskt perspektiv så möjliggör det sydsvenska klimatet för skalbaggen att etablera sig menar Jordbruksverket. Och när vi får högre temperaturer på grund av klimatförändringar så ökar risken för en permanent etablering.

− Det är dock viktigt att komma ihåg att det i dagsläget finns effektiva bekämpningsmetoder i både konventionell och ekologisk odling och skadegöraren har ännu inte etablerat sig permanent i våra grannländer. Jag vill också understryka att den som hittar koloradoskalbaggar i sin odling inte har gjort något fel, det är en ren slump att det råkat landa något individ i just den odlingen, säger Thorsten Pedersen, enhetschef på Jordbruksverket.

I våra grannländer Finland, Norge och Danmark har koloradoskalbaggen inte etablerat sig men i Finland hittade man nyligen det första angreppet på fem år i potatisodlingar. Senast större angrepp förekom i Sverige var 1972 och 1983. Foto: Sofie Persson

Glupsk skadeinsekt

Enligt Louise Aldén som jobbar på växtskyddscentralen i Alnarp så är koloradoskalbaggen en glupsk skadeinsekt och vid stor förekomst kan potatisplantorna bli helt kalätna av larverna, med en avsevärt minskad skörd som följd.

− Både koloradoskalbaggens larver och de fullbildade skalbaggarna kan äta glupskt på potatisplantorna, säger hon och förklarar att skalbaggen även lämnar avföring som är svart och klibbig på potatisblasten.

Den ska dock inte förväxlas med nyckelpigans larver som i sin roll som nyttodjur bland annat äter många bladlöss.

Koloradoskalbaggen går att bekämpa, främst med medlen Mospilan eller NeemAzal varav den sistnämna även är tillåten i ekologisk odling. Även bränning av plast har använts som strategi och i mindre odlingar är det också möjligt att plocka och döda larver genom att koka eller frysa dem.

Koloradoskalbaggen

Den vuxna skalbaggen har en starkt välvd kropp med gula täckvingar som har fem längsgående svarta strimmor på vardera kroppshalvan. Halsskölden är gul-brun med svarta fläckar.

Skalbaggen är cirka en centimeter lång, det vill säga något större än en nyckelpiga.

Koloradoskalgbaggens larver är röda i yngre stadier, från cirka två millimeter långa till ljusare orange i äldre stadier och upp till tolv millimeter.

De har svarta prickar längs båda sidor på kroppen samt ett välvt utseende.

Det finns ofta larver i olika stadier i angripna fält.

Koloradoskalbaggens ägg är orangegula och cirka två millimeter långa.

Äggen sitter i klungor på undersidan av potatisbladen och kan lätt förväxlas med nyckelpigans ägg.

Källa: Jordbruksverket